† κατά-νυξις, -εως, ἡ
(< κατανύσσω, q.v.), [in LXX: Ps 59 (60):3 (תַּרְעֵלָה), Is 29:10 (תַּרְדֵּמָה)*;]
1. a pricking.
2. (Perhaps through resembl. of κατανύσσω to -νυστάζω), torpor of mind, stupefaction: Ro 11:8(LXX) (v. ICC, in l.; Field, Notes, 157).†