καταράομαι
kataravomai
kataraomai
{kat-ar-ah'-om-ahee}
middle voice from 2671; to execrate; by analogy, to doom:--curse.
See G02671.
Strong's Greek Bible Dictionary
καταράομαι
kataravomai
kataraomai
{kat-ar-ah'-om-ahee}
middle voice from 2671; to execrate; by analogy, to doom:--curse.
See G02671.